mimicoconut

Det är inte långt kvar nu till min sökning till Amsterdams konservatorium.

Jag måste måste måste komma in där. 

Jag är verkligen inte lycklig här i Bryssel ensam. För ensam är just vad jag är. Jag har inte en enda vän här. Alla mina vänner är i Stockholm, ett par är i Antwerpen och Oscar är i Amsterdam.

Jag står bara inte ut med tanken att jag inte skulle komma in i Amsterdam och måste stanna här i Bryssel ett helt jävla år till. Jag klarar inte det.

 

Så jag övar och övar, jag vill bara lära mig alltihop så fort som möjligt, men det känns ju som att det går i sniiigelfart.
...

Idag lärde jag mig allafall sista biten av Mozartconcertens första sats utantill.

 

På bilden ovan hade jag preciiis flyttat till Belgien, mamma och jag åkte runt i olika städer här. På bilden är jag i Brugge. Då trodde jag att allt skulle bli perfekt bara jag flyttade till Bryssel. Tänk vad lite man vet om hur saker och ting faktiskt sen verkligen blir.
Nu tror jag att allting kommer att bli bra bara jag kommer in i Amsterdam. Men jag hoppas verkligen att det blir rätt den här gången. Och hur kan det inte bli det när jag kan bo med Oscar, och när jag har vackra Amsterdam som omgivning!