Gif

 avocado on Make A Gif
 
 

revolution revelation

 
 
Idag hade hade Boyan Vodenitcharovs klass gemensam lektion och vi spelade upp för varandra.
Jag spelade hela Beethovens 2a sonat. Det gick verkligen åt skogen.
Jag kallar det inte för ett fullständigt misslyckande, därför att jag trots allt spelade hela det 25 minuter långa stycket. Jag tog mig igenom det. Men det är också just det. "Jag tog mig igenom det" – som om det hela är någon slags pina, ett nödvändigt ont.
Boyan märkte det också, och han pratade med mig sist av alla, när alla redan hade fått sina kommentarer och gått därifrån.
 
Han sa att det var fullständigt kaotiskt spel, att jag var överspänd och att för honom är ett sådant spel inte värt någonting.... Medan igår, när jag hade lektion spelade jag verkligen bra, det var något helr annat, och han var till och med förvånad att jag kunde ändra saker till det bättre så snabbt.
 
Jag kunde inte låta bli att gråta när han sa allt detta. Men det här samtalet gav mig ändå en hel del.
Mitt största hinder för musiken har alltid varit att jag aldrig hittills lyckats spela så bra som jag kan när människor ska lyssna på mig. Det är verkligen den största källan till frustration, att ingen någonsin vet min sanna förmåga och ingen får någonsin uppleva det jag egentligen kan ge. Alla får alltid uppleva en slags halv version, en halv sanning av det jag försöker säga. Jag har ingen kontroll över vad jag gör.
 
Det antagligen viktigaste av allt som Boyan sa idag tror jag, det som känns som en så himla ny tanke är följande.
När jag sätter mig vid flygeln och ska spela för andra människor sätter jag samtidigt fram alla mina svagheter och sårbarheter och rädslor framför andra människors ögon. Jag är utsatt, och jag känner det, i allra högsta grad.
Jag börjar då dränka mig själv i alla dessa känslor: Rädslan för att inte vara tillräckligt bra (Self-deprication), rädslan för att bli dömd (Arrogance), rädslan för att göra fel. Men alla dessa känslor, allt detta är ren själviskhet ocg faktiskt, egoism, därför att alla dessa känslor handlar om mig personligen och inte om musiken, alls. Människor som inte är så insatta i musicerande, och även en del människor som är insatta är under den villfarelsen att musik handlar om att uttrycka sig själv och visa sina egna känslor, göra en egen interpretation av det som står där i noterna. Men under den senaste tiden har jag mer och mer börjat förstå att musik, så länge som vi inte själva har skrivit den, är någonting som redan existerar. Musiker skapar ingenting nytt, därför att allt står där redan. MINA känslor har ingenting med saken att göra. När jag går upp där på scenen är jag endast en budbärare, som bär på någon annans budskap.
 
Detta, detta som han sa är som en förlängning av det som en Professor från Ryssland som hette Nina sa: "När du går upp på scenen, занимайся делом." Vilket i stora drag betyder "gör ditt jobb, gör det du kom dit för att göra". För om man har sin fulla uppmärksamhet fäst på uppgiften i sig, då har man inte någon uppmärksamhet kvar att färsta på sådana saker som ens egna känslor och oro.
 
Boyan sa också att musik handlar om att ha ett intelligent och genomtänkt spel, tänka på styckets form, struktur, harmoni, frasering, artikulation, tempo, rytm, dynamik... och om man gör allt detta rätt, då finns stycket
redan där, det lever. Och det är inte mycket mer vi behöver lägga till.
 
Dessa själviska överväldigande oroskänslor som jag får när jag ska spela upp för andra uttrycker sig rent fysiskt i att jag spänner min kropp, min rygg, mina axlar och i sin tur armar.
Det är också intessant att än en gång notera hur allt hänger ihop i en enda holistisk helhet. Något jag tänker inom mig, en tanke – formar en känsla – som påverkar hur min kropp uppför sig – som påverkar min output: Mitt pianospel. Allt hänger ihop. Och jag tror faktiskt även det faktum att jag ofta känner mig sämre än alla andra och har dåligt självförtroende också påverkar i stor grad. Jag måste börja tänka bättre om mig själv. Jag kan faktiskt. Jag kan uppnå en hel del, jag kan spela fantastiskt, men jag behöver känna mig själv bättre, känna mig tryggare i allmänhet, slänga bort alla rädslor, all oro. Och ersätta med trygghet, lugn, säkerhet och glädje över att jag faktiskt är en av jämförelsevis få i världen som har den här möjligheten att kunna spela vacker musik på en hög nivå, och kommit så här nära till att kunna vara en fullständig artist, performer.
 
Jag har under den senaste tiden gjort stora tekniska framsteg, mer och mer börjar saker och ting fungera. Om jag bara gör det som mina lärare säger kommer det att fortsätta att gå framåt. Den nya saken som jag nu vill koncentrera mig på att förbättra och arbeta med nu är just "uppträdande". Jag ska alltid kunna spela till min bästa förmåga, inte bara när ingen hör!

 

Öva

 
Det är inte långt kvar nu till min sökning till Amsterdams konservatorium.
Jag måste måste måste komma in där. 
Jag är verkligen inte lycklig här i Bryssel ensam. För ensam är just vad jag är. Jag har inte en enda vän här. Alla mina vänner är i Stockholm, ett par är i Antwerpen och Oscar är i Amsterdam.
Jag står bara inte ut med tanken att jag inte skulle komma in i Amsterdam och måste stanna här i Bryssel ett helt jävla år till. Jag klarar inte det.
 
Så jag övar och övar, jag vill bara lära mig alltihop så fort som möjligt, men det känns ju som att det går i sniiigelfart.
...
Idag lärde jag mig allafall sista biten av Mozartconcertens första sats utantill.
 
På bilden ovan hade jag preciiis flyttat till Belgien, mamma och jag åkte runt i olika städer här. På bilden är jag i Brugge. Då trodde jag att allt skulle bli perfekt bara jag flyttade till Bryssel. Tänk vad lite man vet om hur saker och ting faktiskt sen verkligen blir.
Nu tror jag att allting kommer att bli bra bara jag kommer in i Amsterdam. Men jag hoppas verkligen att det blir rätt den här gången. Och hur kan det inte bli det när jag kan bo med Oscar, och när jag har vackra Amsterdam som omgivning!


Hardcore

 
Nu har jag ätit enligt the Wai diet i nästan 1 år och 7 månader. Det är dags att gå HARDCORE!
Jag läser det här inlägget skrivet av Gavriel med jämna mellanrum, och varje gång får det mig att vilja köra den totalt 100 procentiga dieten, men varje gång är det någonting som får mig att sluta. Så nu ska jag verkligen köra. Och jag SKA lyckas! Mycket har förändrats till det bättre, men jag vet att celluliterna bara kommer försvinna helt om jag slutar helt att äta t ex salt och nötter. Jag vet det därför att varje gång jag har lyckats hålla 100% så har celluliterna minskat märkbart!
 
Så från och med imorgon ska jag äta och dricka följande:
 
☯ Juice, som till exempel Mandarin-, Vindruvs-, Apelsin-, Äppeljuice. Men macademia- eller olivolja i.
☯ Dadlar blandat med macademia- eller kokosolja. (istället för de där "raw food bar" som jag äter, som innehåller mandlar)
☯ Istället för te: Varmt vatten med citron- eller limejuice, ingefärsbitar och honung.
☯ Sallad gjord på avocado, 2 tomater och olivolja. Kanske även rå äppelcidervinäger. Inget mer!
☯ Rå fisk med råa äggulor / bara äggulor / äggulor med mosad banan.
☯ Ibland kan jag göra kokosmjölk och lägga i det i mitt vanliga "låtsas-te". Yum!
 
INGET MER!

:)
 
 
 
 
 

Ledig dag

Har varit ledig idag, kändes så skönt, eftersom jag har haft rätt mycket att göra de senaste dagarna.
Ska nog göra lite kontrapunktsövningar nu innan det är dags att Skypa med Oscar lite. :)

Tävling!

Det är en tävling just nu som jag deltar i. Klicka HÄR för att komma till tävlingen!

Man kan vinna fina sugrör som på bilden! :)

Tjejgrejer

Igår åkte Oscar hem till Amsterdam så idag passade jag på och gjorde massa tjejgrejer.
Inpackning i håret med ricinolja, tvätta håret, raka kroppen, smink.... Dessutom provade jag på att göra brasiliansk vaxning på mig själv. Det var faktiskt mycket lättare än jag trodde! :)
Sen så passade jag även på att göra manikyr eftersom alla mina pianoprov, auditions och sånt är över nu.
Nu känner jag mig så himla fin!! Synd att ingen förutom jag själv ser... men men. Bara ett par dagar kvar här i Antwerpen, sen flyttar jag till Amsterdam i 1 vecka ;) Och sen i höst - Bryssel !!!
 
Och just det! Om 5 dagar är det min födelsedag, så jag tänker förbereda med att inte äta någonting onyttigt tills dess (=inga oliver eller nötter!)
 
Iövermorgon kommer Oscar hit igen och då ska vi flytta alla mina prylar, så nu måste jag packa allt. Finns det något tråkigare!?!!11

-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-


Man ska planera i förväg

 

saker jag vill göra på jul och nyår.

1. åka långfärdsskidor.

2. Pyssla, tillverka saker till nära och kära som jag kan ge dem i julklapp

3. dekorera mitt hem fint (var det nu kommer vara?)

4. göra speciell mat, som kanske smakar lite jul? pepparkaksbollar? nötsmör? dekorera fisken fint.

5. ha tomteluva och tvinga oskar att också ha det :)

6. om Gustav är i närheten, knyta ett rött band runt halsen på honom

7. tända aromalampa med juldoft (nejlika, kanel, vanilj, kardemumma, ingefära, apelsin)

8. Dricka något varmt

9. tända julaktiga ljus. Doftljus?

10. ha en adventsstjärna och en adventsljusstake

11. se en julaktig film. pippi långstrump? günchen (namn?)? annat?

12. spela spel. Så ska det låta? twister? spel där man lär känna varandra.

13. sova hur länge jag vill. göra vad jag vill. inte ha några måsten.

14. göra experimentet där jag provar att leva utan klocka

15. klä upp mig fint, varje dag.

16. promenera. vara ute mycket!!

17. se på fyrverkerier.


therunaway


goodbye peaceful sleep

"Mardrömmar här kommer jag"

flygande ö


" Den senaste veckan har både piloter och ufologer i England fått hålla ögonen öppna efter en ballong som ser ut som en tropisk ö. Ballongen som kostade 9000 pund att tillverka kallas för Is Land och konstverket tillverkades av studenter från Royal Collage of Arts. Is Land var utställd på en musikfestival i England och man misstänker att vandaler kapat linan som den heliumfyllda ballongen satt fast vid.
Ö-ballongen sågs senast den 27 juli, cirka 15.00, vid en sjö i Cambridgeshire. Med hjälp av väder och vinddata har man räknat ut att ballongen vid det här laget kan ha flygit ända till Tjeckien men likt vädermeteorologernas prognoser är inget säkert.
En uforapport från Isle of Wright har förresten redan knytits till den försvunna ballongen. "
Vem vet? Ballongen kanske tar vägen över Sverige så småningom?Den senaste veckan har både piloter och ufologer i England fått hålla ögonen öppna efter en ballong som ser ut som en tropisk ö. Ballongen som kostade 9000 pund att tillverka kallas för Is Land och konstverket tillverkades av studenter från Royal Collage of Arts. Is Land var utställd på en musikfestival i England och man misstänker att vandaler kapat linan som den heliumfyllda ballongen satt fast vid.
Ö-ballongen sågs senast den 27 juli, cirka 15.00, vid en sjö i Cambridgeshire. Med hjälp av väder och vinddata har man räknat ut att ballongen vid det här laget kan ha flygit ända till Tjeckien men likt vädermeteorologernas prognoser är inget säkert. En uforapport från Isle of Wright har förresten redan knytits till den försvunna ballongen.
Läs mer om ballongen här. En hemsida som efterlyser information om någon sett ballongen når man här.
Vem vet? Ballongen kanske tar vägen över Sverige så småningom?

händ på riktigt!

Jag finner inga ord, förutom: underbart! ☼


nothin

idag har jag verkligen gjort totalt ingenting. Skolan har nån festival så därför får man tydligen inte öva där nu (?). Fantastisk planering av dem som vanligt, med tanke på att vi har kammarmusikprov på måndag....

Hursomhelst så har det varit väldigt skönt faktiskt, med tanke på att en rad bizarra händelser har ägt rum i mitt liv de senaste veckorna, vilket faktiskt har förändrat min syn på världen lite.
Idag har jag halvtittat på Leon, sen gick jag till HM där de hade rea och köpte ett par rutiga flanellshorts för 5 € och så har jag handlat lite frukt. :) och sovit! Snart ska jag sova igen, men vill egentligen inte att den här sköna dagen ska ta slut, för redan imorgon har jag mycket att göra igen.
Det är runt 18 dagar kvar tills jag flyttar till mitt nya rum/lägenhet. Längtar! När jag flyttar så ska jag ha en aloe vera planta i fönstret!
Jag ska nog jobba lite på min översättning av wai/cancer-artikeln här i sängen och dricka mandarinjuice ✿
puss alla som läser! (hehe dvs bara jag själv. så puss på dig, Maia :D)

såhär är det


words

jag läste just något som fick mig att börja gråta.

"Only once in your life, I truly believe, will you find someone who can completely turn your world around. You tell them things that you’ve never shared with another soul and they absorb everything you say and actually want to hear more. You share hopes for the future, dreams that will never come true, goals that were never achieved and the many disappointments life has thrown at you. When something wonderful happens, you can’t wait to tell them about it, knowing they will share in your excitement. They are not embarrassed to cry with you when you are hurting or laugh with you when you make a fool of yourself. Never do they hurt your feelings or make you feel like you are not good enough, but rather they build you up and show you the things about yourself that make you special and even beautiful. There is never any pressure, jealousy or competition but only a quiet calmness when they are around. You can be yourself and not worry about what they will think of you because they love you for who you are. The things that seem insignificant to most people such as a note, song or walk become invaluable treasures kept safe in your heart to cherish forever. Memories of your childhood come back and are so clear and vivid it’s like being young again. Colours seem brighter and more brilliant. Laughter seems part of daily life where before it was infrequent or didn’t exist at all. A phone call or two during the day helps to get you through a long day’s work and always brings a smile to your face. In their presence, there’s no need for continuous conversation, but you find you’re quite content in just having them nearby. Things that never interested you before become fascinating because you know they are important to this person who is so special to you. You think of this person on every occasion and in everything you do. Simple things bring them to mind like a pale blue sky, gentle wind or even a storm cloud on the horizon. You open your heart knowing that there’s a chance it may be broken one day and in opening your heart, you experience a love and joy that you never dreamed possible. You find that being vulnerable is the only way to allow your heart to feel true pleasure that’s so real it scares you. You find strength in knowing you have a true friend and possibly a soul mate who will remain loyal to the end. Life seems completely different, exciting and worthwhile. Your only hope and security is in knowing that they are a part of your life."

BOB MARLEY ◊
Taget från http://in-her-hips-theres-revolutions.tumblr.com/

theodds

"The odds of not meeting in this life are so great that every meeting is like a miracle. It’s a wonder that we don’t make love to every single person." Yoko Ono

Polaroid

Jag ska kanske köpa en polaroidkamera! Second hand från Ebay! Så himla coolt, jag har alltid velat ha en! :D
Jag har även hittat en superfin blogg: http://milktree.tumblr.com/

Lick the strawberry

Jag är visst inte sådär jättebra på att uppdatera den här bloggen~ hahaha
Just nu är jag här hemma på Keizerstraat, Antwerpen, Belgien, Jorden. Jag ska 99% säkert flytta ifrån det här rummet, tydligen kanske redan nästa vecka?? Så tydligen ska jag inte bara städa mitt rum (vilket jag har gjort typ 3 gånger sen jag flyttade in... ^^;;) utan dessutom PACKA alltihop?!?!
Det ska bli skönt allafall, det här rummet är inte ens en skokartong, det är mindre!! Och när grannen kliar sig på näsan i rummet intill hör jag det.
Och mitt internet är ett enda stort lotteri, om det funkar eller inte. Hela igår funkade det inte alls och hela förra veckan funkade det bara 1 minut av 5.
Så ja, det ska bli skönt att flytta. Om allt går som jag vill kommer jag att flytta alla mina saker till ett rum på torsdag 22 dec. Och sen åka hem dagen efter. Sen kommer jag tillbaka 9 januari och kan bo där till 1 februari, då jag flyttar till ett annat rum. Vet inte om det är någon idé att ens packa upp i det första rummet?
·+· -¦- ·+·
hmm
Nu ska jag äta råa äggulor.
Herrå!! ♥

Översatt artikel!

Jag har översatt en av wai-artiklarna till svenska och den har blivit inlagt på hemsidan. Läs den HÄR!!! :D
Nästa artikel jag ska översätta blir ADHD-artikeln. ^.^
Jag har förresten hållit dieten i mer än en månad nu, och jag är glad och stolt över mig själv. Och jag mår bra!
Det är bara 5 dagar kvar tills jag flyttar till Belgien nu. Iih! Snart klarar jag inte mer spänning!!
Idag är det insparksfest hör på ackis för alla nya ettor, men för mig blir det mer som en hejdå-fest.
Hejdå Ackis, hejdå Anders, hejdå alla människor här.... Snart åker jag. Mot okända marker.

Tidigare inlägg
RSS 2.0